så var det måndag igen...

Hallå.
Idag har det varit stressigt. Jag kom för första gången sedan 6:an försent på första lektionen på morgonen. Och då passar man självklart på att komma tokförsent. Nåja. Arne (matteläraren) sa ingenting i alla fall. Matten var dryg och jag pallar inte med derivator. Det är uttjatat.

Sen blev det engelska lektion. Wolwan började snacka om Shakespare och gav oss nån dikt vi skulle översätta till svenska så att den hade samma handling men rimmade precis som orginalet på engelska. Dryyygt.

Sen fysik. Tangens och resultantkrafter och acceleration in minen arse, jah. Orka. Det är måndag. Det gick bra som tur var.

Sen stack jag med Grim, Gunde och Ida till storken och fikade lite innan storbandsrepet. Vi sjöng på "Alla vägar har sitt pris - Lars Winnerbäck" och diskuterade gamla minnen från högstadiet. Mycket kring en viss biblotikarie och två spårade tjejer i vår gamla klass.

När storbandsrepet väl var igång spelade vi samma låtar som vi gjorde förra året och jag måste medge att ibland är det inte så kul att spela. Det roligaste var nästan mina percussioninsatser på "Do you mind" och "Soul with a capital S". Ge oss ny reportoar Matti.

Max hamburgare är fanimej riktigt goda. Men pommes fritesen smakar inte ett jota. Jag var där med Martin och några andra från trean, och så Ida. Treorna snackade om kattemusicalen, Cabaret. Rätt trött att de bytt ut alla bra låtar och ersatt med nyskrivet material.

När jag käkat var det körrep. Jag upplever att det blir tristare och tristare stämning i kören. Eller så är det bara jag som har fel inställning. Men det är inte lätt ska jag be att få tala om. Jag är perfektionist och låter musik inte bra längtar jag bort eller blir grinig. Jag är osäker på vad det är i detta fall. Hur som helst är det trist att Evelina slutar. Det kommer nog leda till att fler slutar och till sist blir det väl jag med. Även fast jag älskar att sjunga solo och sånt.

Nu borde jag egentligen skriva klart min kemilabrapport. Men jag har ingen motivation i huvudtaget och det blir inte bättre av att man våndas över ett fuckin jävla slutprov i Kemi A. Det är ju den 23:e januari. Jag har ångest. Men när det är klart kan jag nog vara lugn ett tag. Eller vänta... Då är det ju ett naturkunskapsarbete som ska vara inlämnat. Men efter det! Nej då är det väl nationella proven i Engelska B som jag har ännu mer ångest över eftersom jag inte är särskilt bra på engelska. Det tar aldrig riktigt slut.

Jag önskar att jag gick i trean nu och laddade upp inför studentskiva och studentdagen. Få skrika hur jävla bra jag är, "För jag har tagit studenten..." Det suger att jag inte är 18 förrän i juni-juli skiftet. Hade velat gå på mina kompisars studentskivor, men det är väl lika bra, om jag nu vill ha pengar. Hoppas jag får jobb snart.

Det var nog allt jag hade att förtälja idag.
Sköt om er allihopa.